Vitenskapelige samlinger og faglitteratur

Her er etterhvert ambisjonen å ordne stoffet etter felt, fra tidsskrifter til monografier og enkeltartikler, og fra det generelle til det spesielle.

Kult stoff

Samlinger og litteratur

Arkeologi generelt

Håndverk/kunsthåndverk

Trearbeid

Svensk trearbeid, særlig møbelrelatert
  • Bengt Nyström (red.) 2008, Svenska möbler under femhundra år, Natur & Kultur. – Artikkelsamling. s. 12: «Flyttbara möbler introducerades i Sverige först under 1500-talets senare del. Under medeltiden förekom dock flera olika fristående möbler i form av kistor och sittmöbler, i första hand hos mer framstående personer. Hos allmogen och i många andra sammanhang var fasta, traditionella inredningar vanligast, det vill säga fasta sovlavar och bänkar utefter väggen, fasta säten liksom enkla skivor eller brädor som kunde läggas på bockar för att användas som bord eller lösa säten.» – det kistene og sittemøblene vi er ute etter.  Og videre om stolen s. 13: «Språkligt är begreppet stol en utvidgning av verbet stå och syftar på ett stående, inte på ett sittande. Möjligen uppfattades den kroppsställning som intogs som lutande med hjälp av en «stol». Man kan jämföra med «takstol», ett stöd som taket vilade på, eller «svarvstol», en ställning för svarven. Det nya redskapet innebar ett nytt sätt av halvstående eller så småningom ett mer uttalat sittande, från maktmarkerande kungastolar till 1950-talets fladdermusfåtölj, där den slängiga tonåringen kunde provocera äldre generationer.«
  • L. Karlsson 1976, Romansk träornamentik i Sverige, Stockholm: Almquist & Wiksell –
  • Johan Knutsson 2008 «Medeltid. Romansk tid| Gotik», i Bengt Nyström (red.) 2008, i Svenska möbler under femhundra år, Natur & Kultur. –
    «Mer kvalificerade till sin konstruktion är de sittmöbler vars olika delar av furu, ek och andra träslag fogats ihop gennom tappning. Själva hopsättningsarbetet, med del fogad till del, utfördes i en bestämd, på förhand noga uppgjord, ordningsföljd. Konstruktiva såväl som utfyllande och dekorativa delar, det vill säga rygg- og armstöd, tvärslåar och spjälor, är vanligen svarvade. Ibland har man genom svarning frigjort en ring ur själva ämnet som utgör ryggstödets ståndare. Sannolikt har de åtminstone delvis varit färgsatta. Och när de skulle användas försågs de med en lös sittdyna.»[s. 29]
    «Sittmöbler som dessa anges i litteraturen ibland som stolar av bysantinsk modell, främst med hänvisning till den rad av rundbågar som ibland ingår i kompositionen. Men det är sannolikt rimligare att tala om en kontinental påverkan. Det bysantinska inslaget i Nordeuropas medeltida konst förmedlades till största delen genom tyska mästare. Enstaka av dessa sittmöbler kanske tilfkom redan på 1200-talet. På kalkmålningar från 1400- och 1500-talen avbildas liknande stolar, med svarvade eller fyrsidiga stolpar och spjälor, och med dekorativt utformade övre avslutningar, men utan inslag av rundbågar.»[s.. 29f]
  • Bugge, S. 1900. Runeindskrift på en stol fra Lillhärdal, Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bd 10:1. Stockholm. – dommerstolen er datert til 15-1600-tallet. Runene er av Dalarne-alfabetet, skrevet på Elfsdalsmål.

Tekstil

Rustningshistorie

Rustningshistoriske klassikere

Advertisements